2016 arrangerade Kulturutveckling Gävleborg en StoryTech-konferens och startade i och med detta ett gott och fruktbart arbete kring ett VR-projekt kopplat till Sveriges senaste världsarv; Hälsingegårdarna.
I Gävlebord finns närmare 1000 Hälsingegårdar. Av dem är sju utpekade av UNESCO som världsarv. Arbetet att ”gifta ihop” Virtual Reality (VR) med kulturarvet ger nu effekter som gagnar såväl den rent kulturella dimensionen som utveckling och tillgängliggörande.
Kulturutveckling Gävleborg arbetar med att utveckla det digitala arbetet med en av de sju världsarvsgårdarna ”Bortom Åa”. Arbetet att skapa ett virtuellt världsarv sker med Kulturutvecklings egna medarbetare inom film, crossmedia och världsarv samt Länsmuseet i Gävle, Högskolan i Gävle och fria konstnärer/utvecklare inom VR-tekniken.
— Samarbetet är produktivt, utvecklande och progressivt i alla led, berättar Anna-Karin Ferm, verksamhetsutvecklare för Världsarv & Kultur. Arbetet testkörs och visas ”in progress” kontinuerligt i takt med utvecklingen.
Syftet är att utforska hur berättelser och miljöer ur kulturarvet kan gestaltas digitalt, att utforska och tillgängliggöra historiska perspektiv och upplevelser till en bredare publik och att öka intresset för dessa unika miljöer. Tillgängligheten förbättras i och med att det virtuella rummet kan besökas varsomhelst i världen.
Parallellt med detta har även andra digitala verksamheter utvecklats. Ett exempel på detta är ”Folkmusik 360”. Även här har arbetet präglats av samarbete mellan olika konstyttringar; i det här fallet folkmusik/film/crossmedia. Genom att titta på en film i 360 grader i mobiltelefonen kan vem som helst till exempel träna allspelslåtar med en hel ensemble. I filmen får man en känsla av att spela och/eller sjunga tillsammans med andra musiker. Samtidigt som det i bild finns möjlighet att se både noter och fingersättning.
VR-berättandet är – trots den digitala revolutionen – ständigt i utveckling och vinsterna med digitaliseringen är långt fler än de omedelbara; att förflytta sig i tid och rum. Många menar till exempel att den digitala tekniken lämpar sig särskilt bra för att skapa empati, att ytterligare kvaliteter erövras när fler personer kan befinna sig samtidigt i samma virtuella rum och det narrativa blandas med spelifiering. Genom att använda ny teknik som plattform för att kommunicera berättelser om kulturarvet är utmaningen att attrahera nya målgrupper.
Tack vare Region Gävleborgs engagemang inom Europaåret för Kulturarv 2018 är Kulturutveckling även initiativtagare till ett internationellt nätverk för VR inom världsarv: Virtual world heritage network. Region Gävleborg kommer därmed förmodligen att spela en nyckelroll inom detta område av digitalisering vilket i sin tur leder till utveckling, hållbara besöksmål, utbyte och utväxling med andra aktörer. Genom ett internationellt nätverk kan regionen tillsammans med andra aktörer finna nya plattformar för den digitala tekniken; kort sagt en tillgänglighetsfråga i ett hållbart framtidsperspektiv.
— Kulturarvsåret ska belysa såväl digitalisering, forskning som kompetensutveckling, avslutar Anna-Karin. Jag är övertygad om att ett nätverk för VR och digitalisering beträffande världsarven är till stor gagn för utveckling, innovation, kompetens, tillgänglighet och regional utveckling.
Lämna ett svar