AER Generalförsamling och Byråmöte 1-2 december 2015, Bryssel

Anteckningar

Generalförsamling 1 december

• Mötet öppnas med den Europeiska nationalsången. Några medlemmar har lämnat återbud till dagens möte på grund av säkerhetssituationen/terrorhotet. Cirka 20 % av medlemmarna i AER är inte EU-länder, exempelvis Ukraina, Norge, Schweiz, Serbien och Turkiet.
• Under 2015 har två årsmöten genomförts vilket är ett undantag. Detta på grund av organisationens ansträngda ekonomiska situation. Från och med 2016 genomförs endast ett årsmöte.
• Monica Carlsson från Norrbotten, vice ordförande för ”Equal Opportunities” i tio år (främst jämställdhet och inkludering för främst romer) avgår och ersätts.
• Endast styrelsen har rätt att tillsätta och/eller avställta generalsekreterare för AER.
  Mr. Murrey, generalsekreterare tackar för förtroendet under 2015. Han har återvalts av styrelsen och fortsätter i två år till.
• Tomas Hartman, ordförande för kommittén för övervakning och utvärdering berättar att AER blivit mer strukturerade, mer strategiska, bättre på att planera och att man arbetar med bättre framförhållning idag jämfört med tidigare. Fortsatt AER arbete kommer att övervakas av kommittén och nya rekommendationer ska läggas fram.
• Samtliga kandidater presenterar sig/presenteras av en representant och omröstningen genomförs.
• Region Dalarna tar tillbaka sitt medlemskap för 2016 på grund av ekonomiska neddragningar. En ny region från Albanien har ansökt om medlemskap, presenterar sig kort och godkänns.
• Ett nytt företag från Turkiet har fått ett medlemskap som ”Business Partner”. Att företag går in som medlemmar har diskuterats eftersom det är viktigt att företagsintressen inte får påverka AER arbetet.
• Rapport från kassören, Magnus Berntsson (Västra Götaland). Budgetutfallet 2014 var negativt. Ett underskott på cirka 800,000 Euro redovisades. En av flera orsaker är att endast 70 % av medlemmarna betalat sitt medlemskap 2014. Sedan dess har ett omfattande arbete genomförts för att få ordning på budgeten.
• AER ansökte om konkurs i april 2015 vilket beviljades med införande av en observationsperiod på 6 månader. Återbetalningar har frysts temporärt och försäkringar har tecknats för att rädda situationen. Prognosen för 2016 års budget är god då kärnverksamhetens skurits ner kraftigt. I sammanhanget är det viktigt att alla regioner betalar för sitt medlemskap. Insatser har gjorts för att åtgärda detta.
• 2016 års budgetförslag godkänns.
• Resultat av omröstningen visar att samtliga förnominerade kandidater till respektive post också valdes i enlighet med förslaget.
• Mila van Burik, en kvinnlig expert på romerfrågor skulle ha presenterat men kunde tyvärr inte närvarande. Istället talar Monica Carlsson. Totalt handlar det om cirka 10-12 miljoner individer med romskt ursprung i EU länderna. AER har tagit fram rekommendationer i frågan om inkludering av romer. I april 2015 genomförde AER en konferens om minoriteten och en rapport kan hämtas på hemsidan. AER har tagit fram fyra områden som bör prioriteras av medlemstaterna både på nationell- och regional nivå. Dessa prioriterade områden är utbildning, hälsa, arbete och boende.
• Generalssekreteraren presenterar den rapport från 2015 som tagits fram av ett ”Academic Centre” angående regionalisering. Ett tjugotal experter har anlitats, de har tidigare skrivit rapporter för respektive land (finns på hemsidan att ladda ner) och bildar nu en akademisk kommitté som presenterar sina slutsats i en trendspaning:
  – Den europeiska modellen är målet för många regioner utanför EU, vägen in i ett EU medlemskap tros gå via regionerna.
  – Två länder, Tysklands och Österrikes federala system anses av många (och dem själva) vara den ”rätta ”modellen som andra bör kopiera.
  – I Italien flyttas kompetens från regionerna till staten (centralisering) medan man i Frankrike slår ihop regioner med större självständighet (de-centralisering) med risk att den regionala identiteten tappas bort.
  – Regionalisering oberoende av EU lagar och regler (Skottland och Katalonien, även Flandern, Sardinien, m.fl.). Denna typ av oberoende handlar dock inte om totalt oberoende då exempelvis valuta, miljö och försvarsfrågor ligger kvar på EU nivå.
  – ”Business as usual” eller ett svagt intresse för de regionala frågorna. Regionfrågan är en icke-fråga och detta kan bero på att det finns i små länder utan regioner, länder med minoriteter som lever i harmoni.
• Den professor som skrivit rapporten ovan förtydligar skillnaden mellan Regionalisering – som är ett tekniskt begrepp och Regionalism – ett begrepp som handlar mer om normer, värderingar och ett förhållningssätt.

• Händelser 2016: Den 22-24 juni sker nästa årsmöte i Bodö, Nordland, Norge. President för Kommittee 3, Sonje Steen informerar.
• Summer Academy den 16-20 augusti, 2016 presenteras av Rune Fredriksen, Östfold, Norge. Utbyte av goda exempel, nätverkande, ungdomspolitiska partier, etc.
• Mötet avslutas.

Byråmöte 2 december: Facing the migration and refugee challenge

How can we as regions cope?

• Dryga 1 200 000 flyktingar har kommit till EU länder hittills i år, främst från Syrien naturligtvis men även Afghanistan, Irak och Nordafrika, etc.
• Uppdatering kring den Europeiska unionens policy angående flykting- och migrationskrisen presenteras av Peter Bosch från EU kommissionen. Han berättar att man satsar humanitära medel på 4,3 billioner Euro för insatser i Syrien och angränsande länder. Dessutom en satsning för att minska farorna på medelhavet, förstärkta insatser mot smugglare och 1,8 miljoner Euro för insatser i de Nordafrikanska länderna. Även insatser för att flytta flyktingar från Italien och Grekland görs (ska i förlängningen permanentas) till andra medlemsländer kommer tas fram och 75 miljoner Euro sätts in för förflyttning av flyktingar i övriga EU länder.
• Kommissionen vill att implementeringarna ska intensifieras. Samarbetet med Turkiet är oerhört viktig i sammanhanget. Kontrollen av de yttre gränserna ska stärkas med mer kontroll och vakter. Återförandet av människor till ansökningslandet ska stärkas och detta ska kunna ske redan vid gränserna.
• Kommissionären understryker att det endast är genom att dela ansvaret EU, nationellt, regionalt och lokalt som insatserna kan lyckas och EU kommissionen stöder detta samarbete. Man har en ”bottom-upp” perspektiv, regionerna och AER har därmed en nyckelroll för att påverka EU policys på området.
• EU:s budgetfördelning ändras på grund av den rådande situationen. Mer medel kommer till allokeras för insatser inom området. Fler flyktingar kommer att anlända och utmaningarna kommer att fortsätta. Han avslutar med att säga att de allra flesta Syriska flyktingarna vill återvända och därför vill EU satsa mer på flyktingmottagandet i närliggande länder.
• Ambassadör Selim Yenel från Turkiet menar att migrationskrisen har gjort att EU förts samman, nationerna har kommit närmare varandra. Turkiet har tagit emot 2 miljoner flyktingar från Syrien och har satsat 8 miljoner Euro hittills. EU lägger nu ytterligare medel till insatser bara i Turkiet. Landet har tagit fram en handlingsplan och kommer att få ökat ekonomiskt stöd från EU kommissionen för att genomföra den. Den långsiktiga och storskaliga utmaningen (hantering) ligger framför oss eftersom integration är en långsam process.
• Utöver detta meddelar ambassadören att Turkiet och EU har närmat sig varandra den senaste tiden och han är optimistisk inför framtiden och tror att man sig ha en lösning på Cypernfrågan inom ett kort framtid.
• Några regioner berättar om sitt mottagande. Ungern informerar om att 400 000 flyktingar har kommit till dem i år. I Västra Götaland klarar man mottagandet men läget är i många kommuner. Hälso- och sjukvården klarar i stort situationen men primärvården är ansträngd och har nu kvällsöppet och man har mobila team. Man har även börjat med TB tester. PTSD och psykisk hälsa allmänt är stora utmaningar. Långsiktiga utamningar inkluderar snabba vägar till studier och arbete där fler och flexibla lösningar krävs såsom validering. Det krävs även insatser för att snabba på vägen till arbete. I Norrbotten skriver man nu en handlingsplan för integration baserad på RUS och kopplat till social hållbarhet. I Nedre Österrike pekar man på att landet tidigt bad EU om ett EU koordinerat kvotsystem för att distribuera flyktingströmmen. Möjligen har regionerna för mycket inflytande i frågan som borde styras centralt? Sedan september har 500 000 flyktingar kommit över den Österrikiska gränsen. De flesta vill vidare till Tyskland och Sverige.
• Den Europeiska Investeringsbankens (EIB) presenterar sina åtgärder för att hantera utmaningen. Både kortsiktiga, medellånga och långsiktiga insatser görs både i flyktingländerna, transitländerna och ankomstländerna. Områden för stöd handlar om infrastruktur kring transport, skydd och boende men även för olika former av hälsoservice och arbetsmarknadsåtgärder. Typer av finansiering inkluderar EIB:s tidigare mottagare som enkelt ska kunna komplettera sina kontrakt för att snabbt få fram extra medel för investeringsåtgärder. Tidigare krav på medfinansiering görs mer flexibla.
• EIB arbetar nu med en behovsanalys för att se över vilka länder och områden som bör stärkas. Banken ger direkta lån till städer och kan inkludera migrations- och flyktinghanteringsfrågor. Strukturella lån ges via intermediära banker och kommersiella banker.
• Strukturella lån för operativa åtgärder som medfinansiering till regional och lokala insatser ges. Kommunala lån direkt till en stad som har en plan för ett strukturerat mottagande inklusive återhämning av infrastruktur, boende och utbildning finns. Exempelvis har sex kommuner i Sverige fått medel och om de vill utöka sitt mottagande kan man erhålla ytterligare medel.
• Tyskland (Brandenburg) och Frankrike var tidigt ute och där har man erhållit lån via regionala banker som medfinansierar projekt. Dessa lån går till mottagningscenter, temporära boenden och mer permanenta boendeformer.
• Övriga frågor
  En idé framförs från ett fylke i Norge. Det handlar om att använda AER hemsidan som en plattform för att dela regionernas olika sätt att implementera olika former av stöd till flyktingar och migranter. Belgien tar upp flera utmaningar; anhöriginvandring, multigenerationsperspektivet, språkfrågan, segregation. Belgiens representant föreslår även regelbundna konferenser för att diskutera frågorna på ett djupare plan. Norge föreslår att AER vid slutet av varje sammankomst förbereder ett officiellt ställningstagande som man kan utgå från i respektive land och region när man som medlem återvänder till sina hemländer och regioner. Schengen avtalet ifrågasätts för närvarande i UK och frågan tas upp för öppen diskussion. Några regioner från Turkiet informerar om sina erfarenheter. Totalt befolkas Mellanöstern och Nordafrika av cirka 650 miljoner människor. Den nuvarande flyktingströmmen är bara en liten flaskhals om dessa människor också kommer att fly till Europa i framtiden. En representant från Hampshire, UK lyfter frågan om vi har tillräckligt god strukturell samverkan mellan regionerna i EU för att förebygga kriminalitet och terrorism.
• Mötet avslutas.

Carin Östling