Livsmedelssäkerhet, digitalisering och migration på AER-byråns agenda det kommande året

Byrån, den del av AER som har till huvuduppgift att vara den politiska plattformen, träffades dagen efter generalförsamlingen i Lillehammer för att diskutera tre ämnen: EU:s långtidsbudget, social innovation och vilka politiska frågor byrån ska prioritera det kommande året.

Politiska framtidsfrågor

Diskussionen om byråns politiska inriktning det kommande året blev livlig. I vanlig ordning delades byrån in i grupper för att diskutera styrelsens förslag till ämnen – digitalisering, EU: s pelare för sociala rättigheter, den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) och migrationen – och lägga fram andra möjliga ämnen. Den efterföljande diskussionen blev livlig.

AER Sveriges ordförande, Irén Lejegren, Örebro, argumenterade för AER Sveriges inspel om att livsmedelspolitik inte bara får vara en fråga om jordbruksproduktion. Livsmedelssäkerhet har djupgående inverkan på regional utveckling, inte bara när det gäller produktion utan även när det

gäller miljöutmaningar. EU: s nuvarande lagstiftningsnivå behöver utvecklas ytterligare och kompletteras med en strategi för hållbar utveckling i linje med 2030-agendan.

Andrew Gibson, Hampshire (UK) hänvisade i migrationsfrågan till EU: s positionsdokument om migration och asyl, som innehåller en ny plan för en hållbar politik för att stärka samarbetet mellan EU-länderna som ger en mer flexibel finansiering för att hantera migration och införandet av invandrare och fl

yktingar i samhället. AER måste bidra till denna europeiska agenda genom att dela regionens kunskaper och goda rutiner.

Jean Luc Vanraes, Brussels-Capital (BE), menade att den digitala revolutionen omvandlar våra ekonomiers, företag, demokratier, sociala modeller och offentliga angelägenheter. Regionerna behöver därför ta ledningen och investera i den strategiska sektorn där många arbetstillfällen kommer att skapas.

Anna Magyar, Csongrad (HU), tog ordet för att betona vikten av den gemensamma jordbrukspolitiken för den ekonomiska utvecklingen i regionerna. Den gör det möjligt för jordbrukarna att tillhandahålla en stabil livsmedelsförsörjning, som produceras på ett hållbart sätt till överkomliga priser till förmån för mer än 500 miljoner europeiska konsumenter.

Mihai Ritivoiu, Timiş (RO), föreslog att AER:s bidrag till den europeiska pelaren för sociala rättigheter borde vara att formulera rekommendationer baserade på regionernas goda metoder inom jämställdhet och tillgång till arbetsmarknaden, rättvist arbetsvillkor och socialt skydd och inkludering.

Efter omröstning blev byråns beslut att livsmedelssäkerhet, digitalisering och migration skulle vara de prioriterade frågorna kommande år.

— Jag är mycket nöjd med att vi lyckades övertyga byrån om den fråga vi förde fram från AER Sveriges sida, säger Irén Lejegren.

EU-budgeten

Den 2 maj 2018 tillkännagav Europeiska kommissionen sitt förslag till EU:s nya långtidsbudget. Michiel Rijsberman, rapportör för AER:s arbetsgrupp för sammanhållningspolitiken, gjorde en kort introduktion till den fleråriga budgetramen (MFF) för perioden 2021-2027. Sammantaget föreslår kommissionen en långsiktig budget på 1,135 miljarder euro i åtaganden (uttryckt i 2018-priser) under perioden 2021-2027, motsvarande 1,11% av EU27: s bruttonationalinkomst. Denna åtagandegrad övergår till 1 105 miljoner euro (eller 1,08% av bruttonationalinkomsten) i betalningar i 2018-priser. Han påpekade att viktiga EU-bidragsgivare (som Frankrike, Nederländerna eller Österrike) har uttryckt motvilja att öka sin andel av budgeten i form av betalning för Brexit-propositionen.

En annan anmärkningsvärd aspekt av MMF är att Europeiska socialfonden (ESF) blir till ESF +. Trots detta är det förutsatt att ESF kan utökas. På initiativ av flera svenska byråmedlemmar enades man om att AER måste  kräva större tydlighet när det gäller dess framtid och påverkan på regionerna.

I AER:s position om EU:s långtidsbudget uppmanas Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och medlemsstaterna bland annat att:

• Stärka regionernas roll när det gäller förvaltningen av sammanhållningsfonderna.
• Modernisera och stärka sammanhållningspolitiken genom lämplig
  finansiering som täcker alla regioner.
• Hålla Europeiska socialfonden inom sammanhållningspolitiken.
• Säkerställa en tillräcklig budget för gränsöverskridande, transnationella och interregionala program,
  för att ta itu med gemensamma utmaningar över gränserna.
• Förbinda sig att förenkla genomförandet av sammanhållningsfonderna och skapa en mer flexibel
  programstruktur, med bättre synergier mellan politik och program.

Social innovation

I samband med pågående diskussioner om Europas framtid och den nya EU-budgeten och prioriteringarna för programplaneringsperioden efter 2020 berättade AER:s president, Magnus Berntsson, att social innovation kan ge nya lösningar som löser sociala utmaningar och förbättrar effektiviteten i den offentliga politiken och tjänster, främja tillväxt och välbefinnande.

Initiativet till att frågan kom på byråns agenda kom från Albert Castellanos, AER:s Vice President för Interregionalt samarbete och Medelhavsfrågor. Tanken är att flytta innovationsprocessen genom att fokusera på människors behov och engagera dem i de lösningar som utvecklats för att möta dessa behov, på adekvat territoriell nivå av intervention.

Efter denna presentation bröts presidiemedlemmarna upp i grupper för att undersöka potentiella bidrag från social innovation till tillväxt och jobb, socialt kapital och mer hälsosam samhällen och diskutera de processer som underlättar social innovation och utnyttja sin positiva potential för att stödja social hållbarhet på regionala nivå. Resultaten av denna diskussion kommer att leda till en politisk ställning vid höstens byråmöte, 21-22 november i Gelderland (NL).